Ett gäng böcker som jag har läst under semestern
Kråkflickan av Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sundquist
Första delen av en trilogi, jag håller just nu på att avsluta andra delen “Hungerelden”. Det den här boken berättar om är hemskt – fruktansvärda övergrepp på barn, incest, våldtäkter, pennalism, misshandel, mord och ett barn som senare i livet tar ut sin hämnd. Det är en förstås en deckare och det är lite mer än en “polisroman” det är även en psykologisk beskrivning av det mänskliga sinnet. “Mord och psykoterapi” står det på omslaget till boken. Men ändå … jag borde känna mer, jag borde bli mer förbannad, jag borde må illa, men det gör jag inte. Man läser och rycker lite på axlarna och en emellanåt lite stolpig dialog och ibland konstiga, oförståeliga och inte så trovärdiga tankesätt bland personerna hjälper inte upp det. Snabbt & lättläst med korta kapitel, javisst. Positivt är de twister som dyker upp i slutet och som faktiskt överraskar.
Jo, jag kommer läsa klart alla tre men det bara för att jag redan har dom i bokhyllan.
De gömda rummen av Care Santos
Nu hade jag nog alldeles för höga förväntningar, jag läste att om man gillar Carlos Ruiz Zafón så kommer man älska den här boken. Nu är det ju en av mina absoluta favoritförfattare så det tog jag ju fasta på, men nej, det finns inte mycket likhet, det som är gemensamt är att det utspelar sig i Barcelona och tidsperioden överensstämmer med någon av Carlos Ruiz Zafón böcker. Men boken är ändå okej, en historia i nu- och dåtid om en konstnär och hans efterkommande, historik och mystiska händelser och visst funkar den att läsa, kanske inte som någon av de bästa böcker jag läst, men om inte annat lockar den till att resa och utforska Barcelona.
En liten smula underbar av Dawn French
Dawn French är ju en brittisk komiker, känd från bla flera tv-serier tex “Ett herrans liv”, det här är hennes debutroman. Visst är det ganska kul emellanåt – en familj med en medelålderskrisande trött mamma , en väldigt obstinat tonårsdotter, en identitetssökande tonårsson, en pappa och en bakande mormor. De har alla (utom mormor, men hon har å andra sidan recept på sina kakor i slutet) egna kapitel där de får komma till tals. Men det blir lite för mycket, det blir för mycket tonårstjat, för mycket trötthet och livskris, början är bra och kul liksom slutet. Men som helhet nja.
Vi kom över havet av Julie Otsuka
En spännande och intressant historia – japanska flickor eller unga kvinnor som kommer som “postorderbrudar” från Japan till Amerika under tidigt 1920-tal. De är alltså redan gifta med okända japanska män bosatta i Kalifornien, eller egentligen – sålda eftersom det är det handlar om. Kvinnorna har egentligen ingen aning om vad som väntar dem efter den mödosamma båtresan, de har fått foton och brev från vad de tror är deras män, men det är agenturerna som skrivit “proffsbrev” och det är modeller på fotografierna. Många flickorna tror att de ska komma till välbärgade män med egna företag eller välbetalda anställningar, men många av dem hamnar bland lågavlönade frukt- eller grönsaksplockare, som befinner sig längst ner i samhällsskiktet, andra på tvätterier och andra liknade ställen eller som hembiträden. De allra flesta får en slitsam tillvaro och blir ofta utnyttjade av både arbetsgivare och sina män. Den här berättelsen slutar 1941 när alla japaner internerades i läger i USA och kineser bar knappar med “Jag är kines” – Och frågan hänger kvar Vart tog de vägen efter de hämtats och förts bort?
Det här en kort bok på bara 170 sidor (i poketformatet) men den innehåller mycket och skildrar många historier och livsöden, allt verklighetsbaserat.
Den är annorlunda skriven på så sätt att den är skriven i vi-form, konstant genom hela boken, det gör att det kan kännas lite jobbigt att läsa, men det ger samtidigt en närvaro och trovärdighet och historierna är så gripande att man ändå läser vidare. Det här är en bok som man inte glömmer.
Jag provar och övar mig!
