Karins blogg

Jag blir så fascinerad av programmet Strömsö som jag såg en bit av igår och tidigare sett ett avsnitt av, det går på ettan vid 18- snåret på torsdagar.
Det är liksom som ett barnprogram ungefär som gamla Hajk (här finns gamla hajk program) med Bengt Alsterlind, men för vuxna.
IgÃ¥r gjorde dom en mÃ¥lad tavla i seriefigurs-stil, nÃ¥gra slags rostade mackor (jag sÃ¥g inte riktigt hela det inslaget), virkade muffins och experimenterade och snickrade ett vindkraftverk som skulle driva en liten cykellampa (?!)  som sedan visade sig inte fungera speciellt bra och “det var nog lite för stor skiva och lampan var nog lite glapp….“.
Och jag blir liksom inte riktigt klok pÃ¥ att det verkligen är pÃ¥ riktig….
Tjipp!

Åh,  jag  har lyckats byta utseende på min blogg!

Jag tyckte det här blev snyggt, får se om jag trivs med det, det finns ju annars väldigt många andra utseenden att välja mellan.

En blogg igen eller? Jo, det är nog sÃ¥…

Mitt senaste blogginlägg är från 7 januari 2009 och idag har vi 20 augusti 2010, jag vet inte riktigt vad det säger om uppdateringsfrekvensen.

Men jag känner mig ändå ganska sugen på att skriva igen, jag tror att det har kommit allmer med facebook,  för ibland känner jag att jag vill skriva längre saker om lite allt möjligt, men inläggen på fejjan kan man ju inte göra så långa.

Jag fortsätter på den här min gamla blogg istället för att lägga upp en ny, jag tror inte att jag gör en lång uppdatering om vad som hänt med jobb och barn och tillvaron i övrigt, utan det får bli som det blir.

Tanken med min blogg är det helt enkelt är ett ställe där jag skriver om stort och smått, mer eller mindre seriöst, och jag skriver för mig själv- för att det är kul att skriva.

Ja, då är jag nog igång igen!

Första jobbdagen avklarad, den gick ju lite på halvfart, vi alla var lite halvsega av att masa oss iväg till jobbet, men vi hade inte så många barn idag varken på fritids eller dagis, så det var ganska lugnt, imorgon börjar skolan så det blir väl lite fler barn på em.

Har tittat på Grammisgalan,  men det var väl inte så jättekul, behållningen var väl egentligen inledningen med Takida.  Och när årets låt blir Jennie let me love you med EMD då känns det lite unket, och Joey Tempest kommer in som den värsta Divan och beter sig  och väntar sig världsartisthyllningar  för att dela ut priset till årets hårdrock (som gick till In Flames) Nää, det känns inte kul. Naturligtvis är många artister värda sina priser, som Anna Ternheim och visst var det gripande när Esbjörn Svenssons trio tog emot sitt pris och hyllade sin bortgångne vän, men i det stora hela blir det lite fånigt när halv (och hel-) fulla artister raglar upp på scenen.
Nej, jag lyssnar lite pÃ¥ Anastacia och Miss Li innan jag gÃ¥r lägger mig. Men, nu kom det en Tina Turner – You’re simply the best, better than all the rest
Better than anyone, anyone I’ve ever met! Puss & Kram där borta i boet!

Godnatt!

Oj, vad det är längesedan det skrevs nÃ¥got här…

Det vore väl pÃ¥ tiden att börja skriva igen, sist jag skrev var ju i augusti (!) och jag hade just börjat jobbat halvtid pÃ¥ fritids, nu jobbar jag heltid – 50% som resurs i skolan där jag är i F-1an och resten alltsÃ¥ 50% pÃ¥ fritids, det är kul och jag trivs riktigt bra!

Annat nytt sedan sist är ju att Niklas börjat i gymnasiet i Uppsala, han trivs bra och det är jätteskönt att det går så bra, Jonas kämpar på med sista året på gymnasiet.
Åke börjar sitt nya jobb som IT/data lärare på John Bauer Gymnasiet i Gävle, vilket innebär att jag blir ensam på veckorna, det blir tomt och lite trist förstås, men det ska väl gå, har ju gjort några svängar tidigare med Åke borta på veckorna men då var ju barnen förstås hemma. Men jag hoppas att han kommer att trivas med jobbet, han har ju jobbat som lärare förut i Mora och tyckte det var bra. Hans nya lägenhet är fin , alldeles nyrenoverad och ett par mil utanför själva Gävle, nära till havet också, så det blir nog bra.

Har varit ledig oförskämt länge, ända sedan dan innan julafton, men börjar jobba på onsdag så då blir det vardagslunk igen, det är väl dags, eller?

Jaha, nu har jag jobbat första dagen på mitt nya jobb!
Jag har ju fÃ¥tt en halvtidstjänst pÃ¥ fritids under detta läsÃ¥r. Känner mig just nu lagom snurrig av allt det nya, men det tar väl inte mer ett par dagar innan man är inne i det igen, men som sagt det är mycket nytt, och dessutom lite allmänt rörigt nu innan skolan börjar, ocksÃ¥ en del nya rutiner för de andra kring mat och annat pÃ¥ förskolan och sÃ¥ fritids som dyker upp pÃ¥ förskolan igen efter att ha huserat nere pÃ¥ skolan – men allt sÃ¥nt kommer ju bättre pÃ¥ plats när allt kommer igÃ¥ng, mÃ¥nga barn och föräldrar har ju fortfarande semester.
Kommer förstås mest att arbeta eftermiddagar.
Jag har ju tidigare jobbat på dagis (oops förskolan menar jag ju..) och känner de som jobbar så det ska nog gå bra och barn och föräldrar lär man ju känna allt efter hand.

Jag har upptäckt att vi hade riktig hÃ¥rdvaluta pÃ¥ vinden, jag har lagt ut ett  gammalt John Blund tyg frÃ¥n 70-talet pÃ¥ Tradera, nu är det lite drygt 3 timmar kvar och det är uppe 330:-, Är folk galna eller 🙂 !!!!  (Jag visst ju att John Blund tygerna var poppis och särskilt de bruna som det här är men jag hade varit mer än nöjd om jag fÃ¥tt en hundring för det!)
Får nog rota lite mer i tyghögarna, tyvärr finns det inget mer John Blund tyg, men kanske något annat 70-tal.

Det känns lite som nya tider med nya jobbet och Niklas börjar i Uppsala i nästa vecka, Jonas har ny bostad (vilket flyt vi hade när Niklas fick överta hans rum, skönt att det gick så smidigt), Åke letar nytt job, han har ju också lite nytt -  han rycker in och jobbar på Losgruvan och snart kommer han säkert också att guida där!
Så vi hoppas att det blir så att de nya tiderna också blir strålande tider!

I böckernas värld befinner jag mig fortfarande i Afghanistan efter att ha läst Khaled Hosseini (finns ocksÃ¥ mer att läsa här) “Tusen strÃ¥lande solar“, det här är en stark bok som berör och som stannar kvar länge, den är vacker och sorglig och fast den är otäck och beskriver vÃ¥ldet och förnedringen i landet och i hemmet är det trots allt en bok om vänskap och kärlek inte bara mellan vänner, barn och älskande utan ocksÃ¥ kärleken till landet och framtiden.
Enda nackdelen med den här boken är att jag läst hans tidigare bok “Flyga Drake” kanske lite för nära inpÃ¥ sÃ¥ att det som sker i Afghanstan blir lite upprepning.
Jag har svÃ¥rt att släppa den här boken, den ligger liksom alldeles varm inom mig, vilken bok, den har verkligen nÃ¥got alldeles särskilt, man vill bÃ¥de grÃ¥ta och le (dock inte skratta). Jag har därför lite svÃ¥rt att förflytta mig till Östgötaslätten i minus 30 graders-kyla och Mons Kallentoft´s lite “svassiga” stil i   “Midvinterblod“.

Djurens rätt publicerar en rapport om fiskar – det glömda djurplÃ¥geriet, rapporten har namnet “Under ytan” och kan läsas här.
Djurens rätt är ju en välrekommenderad djurrättsorganisation med väl underbyggd information och fakta, men som alltid när det är en sida som ger information är det väl inte kanske helt opartiskt, men detta gäller ju så gott som all information (men det är ju en annan fråga) men jag tycker att det är en mycket läsvärd och tankeställande läsning.

För mig som vegetarian sedan mÃ¥nga Ã¥r är det fullständigt ofattbart att man inte ser fiskar som oss “vanliga” djur och fiskebÃ¥tarnas fÃ¥ngst av fisk och skaldjur känns som oerhörda massmord och grymheten av att koka räkor och kräftor och andra skaldjur levande i kokande vatten är fruktansvärd. Jag ryser när jag hör tv-kockarna prata om musslor som man ska kolla sÃ¥ de lever innan man kokar dem!

Underligt tycker jag att fenomenet med sk. demi-vegetarianer är, de som är “vegetarianer” fast de äter fisk, jag har aldrig förstÃ¥tt hur man tänker, alltsÃ¥ man äter inte kött för man man vill inte äta djur och mÃ¥nga har också  en miljöaspekt men man äter mer än gärna fisk och skaldjur? Jag kan förstÃ¥ om man äter sÃ¥ av hälsoskäl men som en etisk handling?

Varför behandlas fisk och skaldjur på det här sättet egentligen? Är det för de inte kan skrika? Skulle vi binda hummerns klor och stoppa ner den i kokande vatten om den skrek? Skulle vi rensa fisken medan den sprattlar om vi hörde den gny och skrika? Skulle vi ha akvariefiskar om de grät? Eller är det för de har ögon som inte blinkar och som de inte visar känslor med? Eller är det helt enklelt för de lever på ett annat sätt och på en annan plats och med andra förutsättningar än vi?
Men oavsett orsaken vad ger det oss för rätt att behandla dem på det här sättet?

Jag är övertygad om att man i framtiden kommer att titta med avsky på hur vi behandlar andra djur, på samma sätt som vi idag ser med avsky på slavhandeln och behandlingen och synen på slavar och trälar -  de hade ju inte känslor och de kunde inte känna smärta, hade inga andra behov, visst känns argumenten bekanta på nåt´vis?

Kolla in nya sajten: Avlyssnat.se  som sjösatts av delar av crewet bakom  Tjuvlyssnat.se och Tjuvtittat.se.

PÃ¥ avlyssnat.se är det “Lillasyster stÃ¥r upp mot Storebror” och honnörsordet är “Hellre FRI än FRA”!

Efter Miss Li igÃ¥r kom ju Morden i Midsomer, som igÃ¥r var ett kanonavsnitt – Midsomer och Barnaby när det är som bäst dessutom dök ju “gamle” Troy upp i gÃ¥rdagens avsnitt, hoppas bara att fortsättningen hÃ¥ller samma klass, i fjol var det lite si och sÃ¥, det var egentligen bara det första och sista avsnittet var riktigt bra, men som sagt nu börjar det iallafall bra!

Jag är svag för engelska deckare både på tv och i bokform. Favoriten på tv just nu är ju annars Foyles war, en serie som det aldrig är så många avsnitt av men så välspelad med fantastiska skådespelare både i huvudrollerna och i birollerna.
Får se vad det dyker upp för andra serier i sommar.