I våras en morgon klockan sju:
“Heej Kajin! Du sej ut som ett tjoll, föj tjoll äj ju gjåhåjiga, men de jöj inget föj du äj ju snäll!”
en kram och sedan tillbaka till leken.
Det är förstås ett av förskolans barn och inte ett av “mina” fritidsbarn, men vi känner varandra bra – alla barnen på förskolan, fritidsbarnen, “dagisfröknarna” (ja, jag vet förskola…) och vi fritidsfröknar (eller pedagoger eller lärare eller vad vi nu ska heta…).
Som “tjoll” eller inte är dags att träffa lite barn på förskolan och fritids imorgon för en veckas jobb, sedan, som just nu känns väldigt skönt – åter lite mer semester.
