Tusen strålande solar

I böckernas värld befinner jag mig fortfarande i Afghanistan efter att ha läst Khaled Hosseini (finns ocksÃ¥ mer att läsa här) “Tusen strÃ¥lande solar“, det här är en stark bok som berör och som stannar kvar länge, den är vacker och sorglig och fast den är otäck och beskriver vÃ¥ldet och förnedringen i landet och i hemmet är det trots allt en bok om vänskap och kärlek inte bara mellan vänner, barn och älskande utan ocksÃ¥ kärleken till landet och framtiden.
Enda nackdelen med den här boken är att jag läst hans tidigare bok “Flyga Drake” kanske lite för nära inpÃ¥ sÃ¥ att det som sker i Afghanstan blir lite upprepning.
Jag har svÃ¥rt att släppa den här boken, den ligger liksom alldeles varm inom mig, vilken bok, den har verkligen nÃ¥got alldeles särskilt, man vill bÃ¥de grÃ¥ta och le (dock inte skratta). Jag har därför lite svÃ¥rt att förflytta mig till Östgötaslätten i minus 30 graders-kyla och Mons Kallentoft´s lite “svassiga” stil i   “Midvinterblod“.